måndag 26 maj 2014

Hinduismen

Historisk bakgrund
Hinduismen är en av de äldsta religionerna i världen och grundades i Indien ca 2500-1600 år före Kristus. Hinduismen har ingen grundare utan är uppbyggd av många olika religioner. Eftersom religionen inte har någon grundare är det svårt att säga när den uppstod, men de äldsta rötterna hittar man i den gamla högkulturen kring Indus floden. Religionen har påverkats av bland annat persisk religion och grekisk mytologi, dess innehåll och uppbyggnad har därför ändrats under tiden. På 1800-talet när britterna koloniserade sig i Indien gav de religionsutövarna i Indien ett samlingsnamn ”hinduism”. Hinduerna själva kallar sin religion för ”Santana Dharma”, Den eviga läran. Hinduismen har överlevt på grund av dess tolerans inför andra trosinriktningar.

Utbredning
Hinduismen har ca 900 miljoner anhängare idag, 751 miljoner hinduister bor i Indien.










Gemensamt i hinduistisk tro
År 1966 definierades hinduismen i Indiens högsta domstol och de kom fram till sex gemensamma punkter inom hinduistisk tro. Dessa punkter har jag kopierat från wiki.
  1.       Accepterande av vedaskrifterna som högsta religiösa och filosofiska auktoritet.
  2.      Tolerans för andra trosriktningar med hänsyn till att sanningen är mångfasetterad.
  3.       Accepterande av ett cykliskt världsförlopp med återfödelse.
  4.       Erkännande av att frälsning kan nås på många sätt.
  5.       Ett erkännande av att en hindu kan tillbe många gudar, eller ingen gud alls.
  6.       I motsats till andra religioner och trosriktningar är inte hinduismen fast förbunden med någon särskild filosofisk åskådning.


Gudsuppfattning:
Inom hinduismen finns det flera olika gudar och hinduister kan tillbe en eller flera gudar. Egentligen finns det bara en ”gud” och det är Brahman som är en världssjäl och finns i allt. Brahman finns även i många olika gudar som har olika egenskaper och hinduerna tillber de gudar som passar bäst för dem. Brahma är skaparguden som är en del av Brahman, världssjälen. Alla gudar har även en egen speciell högtid och firas då. I samband med bön offrar hinduerna ibland t.ex. mat och blommor för att guden skall välsigna deras mat och hjälpa med andra behov. Hinduismens viktigaste gudar är Vishnu, Shiva, Kali och Lakshmi.

Viktiga skrifter:
De viktigaste heliga skrifterna inom hinduismen är De fyra Vedaböckerna, Upanishaderna och Bhagavadgita.

De fyra Vedaböckerna är Ridveda, Samaveda, Yajurveda och Atharveda. De är från ca 1200-talet fvt och innehåller lovsånger till gudarna.

Upanishaderna betyder ”hemlig lära, förmedlad av lärare till den lyssnade eleven”.
Upanishaderna skrev på ca 800-talet och innehåller de äldsta indiska filosofiska sanskrittexterna. Atman är ett viktigt ämne i dessa texter och även tankar om karma, återfödelsen, samsara och moksha.

Bhagavadgita uppfanns och skrevs mellan 300-talet och år 0. Bhagavadgita är en religiös lärodikt som handlar om ett samtal mellan gudarna Vishnu och Krishna. Samtalet handlar om att uppfylla sin plikt i kastsystemet.

Byggnader
Tro och riter utövas oftast i hemmet, många familjer har ett hus altare där man tillber sin gud och offrar mat/ger gåvor. Annars finns det tempel för de olika gudarna inom tron. Templet är ingen samlingsplats så som i kristna kyrkor. Templen är bostäder för gudarna. Det finns en staty av guden som bor i templet och man går dit i lugn och ro för att sitta och be för sig själv och offra gåvor.

Ganges är en helig flod i Indien där man dyrkar Ganges, skyddsgudinnan. Varanasi är en populär stad för pilgrimsvandrare. Staden ligger vid floden Ganges och många hinduister kommer dit för att rena sig från sina livs synder genom att bada i floden. Det är även många som kommer dit för att kremera sina släktningar, för att sedan hälla ut askan i floden.

Riktningar inom hinduismen
Hinduismen har många olika riktningar, jag skall skriva om tre av de fyra viktigaste.

Vishnuism är den största riktningen inom hinduismen och hela 70% av befolkningen är vishnuiter. Det är nästan en monoetisk riktning eftersom man tror på att det endast finns en gud och det är Vishnu. Man dyrkar endast Vishnu eller någon av hans avatarer.
Vishnuismen delas även in i flera underriktningar och de viktigaste är:
Ramannuja – Sri Vaisnava sampradaya
Madhva (Dvaita Brahma-Madhva- Gaudiya sampradaya
Vallabha (jfr Vallabhacharya) Kumara sampradaya
Nimbarka (jfr Advaita) Rudra sampradaya

Shaivism är den riktningen inom hinduismen där man dyrkar guden Shiva. Riktningen har ca 220 miljoner anhängare.

Shaktism är populär i östra Indien. Man dyrkar den högsta kvinnliga guden Shakti. Hon ses som en skapande, förstörande och förlossande gud.

Utövning och riter

Bön och gudstjänst
Som jag har nämnt tidigare så behöver man inte gå till något tempel för att be, det gör man oftast i hemmet. Men det finns gudstjänster i templen som går till såhär:
Man går till templet tidigt på morgonen och tar med sig mat och blommor till prästen. Gudstjänsten börjar med att man tar händerna över en renande eld, bugar och läser en bön. Slutligen vänder man sig mot prästen som ritar ett streck i pannan med aska, så bugar man för prästen och sedan går man hem. En gudstjänst tar endast några minuter att utföra.

Riter
Det finns många olika riter inom hinduismen som kallas övergångsriter. Livet består av fyra stadier. Första stadiet man genomgår som barn och ungdom är studiestadiet. Då skall man lära sig vedaskrifterna och inte ha sex. Nästa stadiet är giftermål, man tar hand om hemmet och sina barn. Tredje stadiet är när man får barnbarn och då skall man ägna sig åt religionen och inte ha sex. Fjärde stadiet förbereder man sig inför döden och försöker nå moksha.

Den viktigaste riten är giftermål som är anordnat av föräldrarna till de som skall gifta sig. Det hålls en stor fest med 200-1000 gäster, det är brudens föräldrar som håller i festen och de får även betala en hemavgift till brudgummens föräldrar. Detta är en av anledningarna till att man helst vill ha söner eftersom det är så kostsamt.

En annan rit som är viktig är begravning. Oftast kremeras kroppen och askan sprids i en flod. Det bästa är om man kremeras i staden Varanasi och askan sprids över den heliga floden Ganges.

Viktiga högtider:
Diwali är ljusets högtid och firas i slutet av oktober eller början av november. Högtiden motsvarar vårt nyår. Diwali pågår I fem dagar och man firar guden Ramas och Lakshmi. Festivalen firas med att tända massa ljus, fira gudarna, besöka släktningar, besöka tempel, utbyta presenter och festa.

Holi eller färgernas fest är en vårfest som hålls under två dagar i mars. Den första dagen tänder man en ”vårbrasa” som liknar en midsommarstång. Stången är smyckad med blommor och tyg och skall föreställa den onda häxan Holika. Den symboliserar brännandet av Holika. Andra dagen firar man genom att gå runt och skvätta färg på alla man träffar. Man dricker även en dryck som innehåller marijuana och går på fester.



Synen på människan, livet, döden och målet 
Inom hinduismen tror man på samsara – det eviga kretsloppet. Det finns ingen början eller slut. Allt som finns ingår i ett evigt kretslopp. Man föds, dör och föds på nytt. Jorden skapas, förstörs och återskapas.

Brahman är världssjälen och finns i allt, även i oss människor. Atman är människans själ, Brahman inom oss. Målet är att bli ett med Brahman, som betyder att man når moksha. Man vill bryta loss från samsara – det eviga kretsloppet, som betyder att man slutar återfödas och blir ett med Brahman.

Innan man når moksha måste man genomgå själavandring. Det vill säga att kroppen dör och själen vandrar vidare till t.ex. högre/lägre stående människa inom kastsystemet eller ett djur.

Karma – lagen om handling och konsekvens är det som styr om man föds högre/lägre i kastsystemet eller blir ett djur. Följer man karmans normer, lagar och regler inom religionen för man en positiv karma och kommer ett steg närmare moksha. Bryter man mot dessa lagar och normer får man negativ karma och föds längre ner i kastsystemet.

Kastväsendet är det samma som olika samhällsgrupper som kallas kaster. Det har funnits i flera tusentals år och har varit en motivation till att uppnå god karma. Det finns fem olika kaster och regler följer till dessa kaster. Som t.ex. att man får bara umgås och gifta sig med folk från samma kast som sig själv. Och det finns bestämda yrken till de olika kasterna. Kastväsendet finns kvar i dagens Indien även om det är förbjudet.

Livsregler, etik och moral
Hinduismens livsregler, etik och moral är uppbyggd på karman och kastväsendet. Man skall göra goda gärningar och hålla sig undan våld och följa sin kasts plikt så man får god karma och tillslut kan nå moksha.

Dharma
Dharma förknippas med karmalagarna och kastväsendet. Dharma innebär att man skall följa sin plikt inom sin kast i samhället. T.ex. vem man skall gifta sig med och vilket yrke man får ha. Följer man inte detta går det utöver ens karma.

Ahimsa
Ahimsa förknippas också med karman och går ut på att man skall undvika våld. Man får inte skada eller döda andra människor eller djur. Det innebär även att man skall avskaffa sig alla hatiska känslor och tankar mot andra. Man skall häller inte snacka dåligt om andra. Ahimsa har gjort så att många har blivit vegetarianer.

Den heliga kon
Kon är helig och det är till och med förbjudet att slakta kor i Indien. Det finns många olika anledningar till att kon är helig och främst är det för att den ger människan så mycket livsnödvändiga saker och kräver inget tillbaka.
·      Kon ger oss mjölk som är viktigt får små barn och med mjölken kan man laga smör, grädde osv.
·      Kon hjälper till med skörden i form av gödning och plöja åkern. Och även isolering till husen och bränsle.
·      Kon anses vara jordens sju mödrar och helig för att Krishna kom till jorden i form av en ko. Gudarna påstås leva inuti korna.
·      Man använder kon i olika ceremonier, då använder man sig av kon avföring och mjölk.















Genusaspekter
Är en kvinna och en man av samma kast så är kvinnan underordnad tillskillnad från mannen. Kvinnan gifts bort och måste betala hemavgift till mannens familj, kvinnan måste även hålla i festen och alla utgifter. Många föräldrar vill inte ha flickor eftersom det är så kostsamt med giftemål och detta kan resultera i abort. Eftersom detta är förbjudet nu så börjar religionen anpassa sig och bli mer jämlik i alla fall i västvärlden, men det lever fortfarande kvar.

Källor:


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar